Jorsdagen den 8 febr. 1951 THE SWED1SH PRESS
Sidan 5
HIGH POWERED 7 x 50 Prism Binoculart (Costed Optics)
Formerly $110.00
SPECIAL______’59”
Individual Eye focusing. Achro Prismatic Lens. Eye Width Adjustment. Light Weight.
Genuine Leather Case.
Precision Made.
Pin Point Focus.
Magnifies 7 Times.
Money Back Guarantee. We Pay Shipping Cost.
B. C. Collateral Sales Ltd.
77 E. Hastings St., Vancouver, B. C.
INSURE
YOUR CAR or YOUR HOUSE Etc.
— W i t h —
Ben Jones, Jr.
814 Anderson Road LULU ISLAND
Phone Richmond 1187-L Correspondence Invited.
Största sortering i staden av svenska skivor finnas hos
ENGLISH* BAY BAZAAR
1178 Denman St. — öppet 2—7
WM. BRAIDWOOD d. c., Ph. c.
Doctor of Chiropractic. Nerve Specialist.
510 W. Hastings — MArine 0013
Skandinavisk Dans
VARJE LÖRDAG KVÄLL MED BÖRJAN KL 9.00.
Musik av
MODERN
OLDTIMERS
SVENSKA HALLEN 1320 E. Haitane» Street
Marte’s Fine Leather
Hand Bags — Luggage — Leather Jackets Relined and Repaired.
Complete Stock:
Baggage — Hand bags — BilUolds Specialists in Finest Leather.
870 HOWE ST. — MAr. 0838
LAKE WOOD
FISH and CHIPS
Greta Förrest
— We Deliver — 2IS9 E. HASTINGS — HA 5080
ED BROWN, FLORIST 152 W. Hastings St. — PA 1442 3369 Cambie St. — FAir. 5110
Wreaths, Sprays, Corsages, Wedding Bouquets, and
Cut Flowers.
WE TEI.EGRAPH FLOWERS
Toric Optical Co.
■Yl BXAMINATIONB
flOACPLBTl
OPTICAL
■MVICH
111 Weet Hastings — PAeLHc Ml» —
Porträtt
Bröllopsgrupper Familjegrupper — Barnporträtt — Kopior, Kolorlng och Passfotografier.
Bästa utförande — — Moderata priser
THE
. KING STUDIO
— MArine 4812 —
Den stora inlandsisen
— Av TORD LEIFERT —
Vetenskapsmännen har kommit underfund med att de stora ismassorna i de arktiska trakterna ständigt avtar i omfång, något som med all säkerhet kommer att i hög grad inverka på klimatet. Och finns det något som intresserar gemene man, , så är det förvisso klimatet. Det tråkiga är ju bara det, att man i sådana här fall får räkna med om inte precis i astronomiska tal så i alla fall något ditåt. Klimat-| förändringar både till dét bätt-i re och sämre har inträffat mån-I ga gånger i jorden historia. Ur ! geologisk synpunkt lever vi nu i den s. k. kvartärperioden, som började för cirka en miljon år sedan. Den period som föregick den nuvarande går under namnet tertiärtiden, och enligt vad de modärna fackmännen anser så sträckte sig denna under många tiotal miljoner år.
Under största delen av denna period, tertiärtiden alltså, här-, skade i vårt land och ända upp till polartrakterna ett klimat, som närmast kan karaktäriseras 'som tropiskt. Cypresser, valnötsträd och palmer utgjorde markanta inslag i våra svenska skogar. Men inte nog därmed. Alla dessa trädslag jämte våra nu vanliga lövträd trivdes lika bra på nordliga Grönland som Spetsbergen, alltså de trakter där den eviga snön härskar'nu till dags. Det låter som en saga, men att det är sant, därom vittnar praktfulla förstenade fynd som man gjort just däruppe. Och på samma sätt förhöll det .sig med djurvärlden. Sällsam-, och underliga djurarter, utdöda । för miljoner år sedan, tassade i omkring i våra skogar eller strök fram över de öppna vid
derna som hade ett helt annat ut seende än vad man nu är van att finna i våra svenska bygder.
Men allt har ett slut och så hade också detta tropiska klimat. Mot slutet av tertiärtiden inträffade en klimatförändring. Det blev kallare och kallare. Både växt- och djurvärlden ändrade karaktär. Vissa arter dog ut, andra flyttade söderut undan den alltjämt tilltagande kölden. Landet blev allt ödsligare i stället för en tropisk flora kom tundror och sterila stepper. Den eviga snön alstrade glaciärer, som århundrade efter århundrade, årtusende efter årtusende tilltog i mäktighet och utbredning för att med tiden begrava stora delar av Europa under sitt istäcke. Det var den stora inlandsisens segertåg, istiden var inne.
Det är inte så länge man vetat att det funnits en istid. Ja, vetskapen om den stora inlandsisen är faktiskt ännu inte ens ett sekel gammalt. Visst hade man sedan länge lagt märke till alla våra rullstensåsar och moränvallar våra slipade och besynnerligt rafflade sten- och berghällar och de oerhörda stenblock, vilka
FÖRSÄKRINGAR AV ALLA SLAG — Brand-, Stöld-, Olycksfall-, Automobil — STABILA BOLAG — LÅGA PREMIER Priser ocn upplysningar lämnas beredvilligt.
Agent: KarlA.Ståhl
Rum 914 - 915 Dominion Bank Building, 207 West Hastings St. —	— Vancouver, B. C.
— MArine 6743 — (Samma Kontor som Svenska Konsulatet)
- HEADS SHOES -
Logging- Mining- & Workboots — Dress Boots & Oxfords
— A complete service for your footwear requirements —
H. J. Heads Boot Factory Limited
21 East Hastings St., Vancouver, B. C. — PAc. 4844
— R E P A I R —
KERRISDALE
HARDWARE
Bapco Paint — Sporting Goods — General Steelware Products — Westinghouse Appliances — Philco Radios — Glass and China —
2118-20 West 41st Ave. —	— KErrisdale 0062
— C. ISAACSON, Proprietor —
Den virkesförstörande
insekten husbocken kommer nu med alla medel att bekämpa i Sverige. En utredning om husbockens härjningar i landet ligger till grund för överläggningar mellan bostadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen och skogs-forskningsinstitutet. De vetenskapliga forskningarna kommer att fortsätta hand i hand med 1 de praktiska åtgärderna för att I utrota skadedjuret.
såsom till synes på lek kastats omkring på måfå här och var i terrängen. Och visst hade man också sina teorier för att förklara allt detta märkvärdiga. Det var helt enkelt syndafloden eller i bästa fall någon annan flodkatastrof, som åstadkmmit dessa räfflor, åsar och jordavlag-ringar. Och vad de stora flytt-blocken angår, så hade åtminstone forntidens folk svaret givet: det var jättarnas verk och intet annat.
Först på 1890-talet kom den moderna vetenskapen med i leken. Och det är övervägande en lång rad av svenska forskare från Otto Torell, Hampus von Post, A. Erdman och fram till Gerard De Geer som vi har att tacka för vår kunskap om den stora inlandsisen. Vad dessa geologer uträttat är en forsk-ningsbragd såsom hart när ingen annan. Det är en fascinerande saga, och denna saga har bland mycket annat även förtäljt oss hur vårt land fått sitt nuvarande utseende.
Ännu fins det gott om platser på vår jord, där det finns glaci-ärer. På största delen av Grönland och Spetsbergen härskar ännu den eviga snön; I Sveriges nordligaste fjälltrakter,i de norska högfjällen, på Island, i Alaska och Alperna, på Himalaja, i Antarktis osv. finns det också glaciärer, jöklar, bräer eller gletscher, alltsammans namn på samma sak. Det är alltså sådana trakter, där snön ej hinner smälta undan under den korta och tämligen kalla sommaren Nya snölager lägger sig på de kvarliggande snömassorna, vilka genom sin tyngd pressas samman till en kornig is som är
.plastisk. Den eviga snön har , blivit en glaciär. Men för att I den skall kunna bli det, så fordras både köld och nederbörd. Det är därför som glaciärer inte alltid finns i de kallaste trakterna, såsom t. ex. Sibirien med dess torra klimat. Det är också därför som jordens väldigaste glaciärer påträffas på södra halvklotet, i Antarktis, där det saknas större kontingenter men däremot finns gott om fuktiga vindar och riklig nederbörd.
Dessa nutida glaciärer har varit föremål för ytterst noggranna forskningar. Tack vare sin plastiska karaktär är en glaciär stadd i ständig rörelse nedför fjällsluttningarna. Hastigheten växlar rätt betydligt, mellan några få centimeter o. några meter på dygnet. Rörelsehastigheten är precis som i en flod störst i mitten och minst på sidorna. Lägger man ut en linje med stenar tvärs över en glaciär i en dalgång, så skall man finna att denna stenrad antagit karaktären av en båge vänd nedåt mot dalen. Det egendomliga med en glaciärs rörelsehastighet är, att den inte alls är bero-
ende av terrängens lutningsför-’ hållanden. Där det inte finns någon lutning alls skrider glaci-ären fram lika hastigt. Det finns också exempel på att en glaciär vandrat uippför, alltså rör sig i riktning mot landets lutning.
När en sådan glaciär, kanske' med en tjocklek upp till tusen meter eller mer, vandrar fram' över fjällplatåer och nedför dal- ; gångar förändrar den på ett på-■ tagligt sätt jordytans beskaf fenhet. Den för med sig massor av grus, stenar och sand, s. k. I moränbildningar. De finns i olika varv inbäddade i ismassan, de finns i bottnen och på ytan. Där glaciären ändtligen stannar på grund av avsmältningen får man ändmoräner, stora grusvallar och kullar. Isens rörelse å-stadkommer räfflor i berggrunden och avnötning av berghällarna. Smältvattnet, som sökt sig ned genom isens sprickor, har förenat sig till verkliga älvar, som flyter fram mellan gla-ciärens botten och berggrunden och rycker med sig massor av bottenmoränens bergartspulver, ett slam som avsätter sig som en varvig lera i hav eller sjöar, j Det är också dessa glaciärälvar som genom sina avlagringar bildat de karaktäristiska rullstens-åsarna, som finns på så många ställen i vårt land, Brunkebergs-åsen i Stockholm,Uppsalaåsen osv. Hela vårt lands nuvarande I utseende har tillkommit genom' inverkan av den stora inlandsisen.
JOHNSON-LINJEN-(Rederiaktiebolaget Nordstjernan, Stockholm) Snabb frakt- och passagerare-trafik mellan
Belgien — UK — Holland — Tyskland Sverige — Finland
SEGLINGAR TVÄ GÅNGER I MÅNADEN Nya 19^ och 17^ knop motorfartyg. Modern inredning för torr och frusen last.
Luxuösa bekvämligheter för respektive 12 och 24 passagerare.
C. GARDNER JOHNSON Ltd., Agentur.
340 BURRARD ST. — VANCOUVER. B. C. — TAtlow 4221 Seglar på Göteborg och Stockholm. Genomgående fraktkonossement till Hälsingborg och Malmö. — Turer även till Finland.
■■■■■■■■■■■bn■■■■■■■■■■■■■■■■■■■■■■mp
SVENSKA AMERIKA-LINJEN
representeras av
Scandia Travel Agency (H. Ekengren.)
425 Hamilton Street
PAo. 6658 — VANCOUVER, B. C. — KEr. 1645-L
Scandinavian Steamship Agency JOHN E. LINDER & CO.
— Etablerad 1923 — ALLA FARTYGS- och LUFTLINJER ARO REFBESBNTEBADS Pass och andra nödvändiga handlingar ombesörjas. KONTOR 14 W. CORDOVA ST. TEL: PAcifio 6789 VI mottager order för Svenska Amerika Linjen^ gAvopaket Mil Sverige, Danmark och Finland.
* *
Vad den stora klimatförsämringen under tertiärtidens slut berodde på har vetenskapen ännu inte kunnat avgöra. Men dess följder har den däremot som sagt in i minsta detalj kunnat fastslå såsom här ytterst schematiskt återgivits. I Skandinaviens fjälltraker började den stora nedisningen. Gletscherna bredde ut sig i omfång och växte samman till allt större landisar, vilka bredde sig ut över hela Skandinavien, fyllde Östersjön, trängde in över Finland och ända in i mellersta Ryssland. Åt söder trängde inlandsisen fram över Danmark, bredde ut sig över Holland och Tyskland och nådde sin södra gräns först vid Harz, Leipzig, Breslau och Warszawa.
Men samtidigt härmed var stora andra delar av Europa nedisade. Med undantag av en liten obetydlig kustremsa isöder var hela England, Skottland och Irland betäckta av inlandsisen. Även de schweiziska gla-ciärerna hade en betydligt mycket större utsträckning än nu, och norra Ural och många lägre mellaneuropeiska bergskedjor som numera saknar varje tillstymmelse till glaciärer, hade då gott om dem. Det var faktiskt infe stora delar av Europa som inte var dött land.
Och samtidigt med denna Europeiska nedisning pågick en dylik i Nordamerika och på södra halvklotet. Den Nordamerikanska landisen sträckte sig ända till de platser,- där i våra dagar de stora världsstäderna Newyork och Chicago ligger, alltså lika långt åt söder som Madrid eller Rom ligger i vår världsdel. På södra halvklotet återigen var utom Antarktis, Eldslandet och stora delar av Anderna, Nya Zeeland och ekva-torialt belägna bergstrakter totalt nedisade.
När man nu alltså vet, att en glaciär rör sig framåt med i genomsnitt en halv meter om dygnet, så är det lätt att räkna ut att det behövs en oerhört lång tidrymd, innan denna inlandsis nått sin största utbredning. Bara för att bilda detta kilometertjocka ispansar har det fordrats oändliga tidrymder.
* *
När inträffade nu denna istid och hur länge varade den ? Först bör kanske i detta sammanhang nämnas, att istiden inte var en enda sammanhängande period. Vetenskapen håller före, att inlandsisen tre eller fyra gånger dragit sig tillbaka, helt eller delvis. Under dessa interglaci-ala tider, såsom termen lyder, torde ha härskat ett ganska
(Forts, pä sidan 4)
Sexhundra betor i timman
Om en svensk lantarbetare i betfältet vill uppnå sin avtals-enliga timlön av kr 1.70 har han ungeför 8 sekunder på sig för att hinna gräva upp en beta, rensa den från jord och därefter blasta av den och kasta den i en hög, som dessutom sedan skall vara prydligt upplagd och täckt med blast. Gott och väl 7 betor skall upptagaren avverka på en minut och cirka 425 betor på en timme i vanliga fall. Prestationen kan verka imponerande nog, men den förslår ändå inte långt för den, som på detta ackordsarbete vill uppnå en någorlunda skaplig merförtjänst. Eftersom förtjänsten i hög grad är beroende av en varierande yäderlek måste en van uppta-gare under vackra dagar vara kapabel att avverka nästan det dubbla. Han får nämligen räkna med avbräck i förtjänsten under åtskilliga av höstens ovä-dersdagar.
För att det påfrestande arbetet i betfälten skall ge rimlig lön för mödan måste en god prestation hålla sig över 600 betor i timmen eller mera än 10 betor i minuten konstant under arbetsdagens 8 å 9 timmar. Härav torde även de, som inte själv prövat på jobbet ifråga, kunna föreställa sig a’tt det inte precis kan bli tal om att “skära guld med täljknivar”.
Men icke förty möter den, som numera ger sig ut på betfälten och tar närmare kontakt med det idoga folket där, sällan några missbelåtna miner. De som gett sig i kast med betupptag-ningsjobbet på allvar är mestadels folk, som inte drar sig för hårda tag och har både snabbhet och precision.
— Det är ändå betydligt bättre nu än förr, då man hade 40 å 50 kr. tunnlandet, försäkrar till exempel fruarna Alva Anderson och Gunhild Person från Ekeby, som man träffar på ett 20 hektars betfält vid Gidsholm i Skåne. Numera får man semesterpengar, verktygspengar och dessutom extra tillägg om skörden blir bra. Sådant var det aldrig tal om förr.
Att resonemanget kommer in på vad lantarbetarnas fackförbund härvidlag kan ha betytt är ganska naturligt.
— Det är klart att fackföreningen har gjort nytta. Det är inte mer än rätt att alla som jobbar med betorna själv hjälper till för att stå på sin rätt, menar de båda kvinnorna och återgår till betgrepen och blast-ningskniven efter pratstunden under en kört kaffepaus.
På Gidsholm har man enligt driftsledarens, inspektor Jönsson, utsago inte några större svårigheter med att få tillräckligt med arbetskraft till bet-skörden.
— Vi har mestadels folk från orten och brukar klara oss utan tillresande från andra håll.
På Boserups gård ett stycke från Gidsholm har man förutom gårdens eget folk även fem bet-upptagare från Blekinge, som i flera år vid varje betsäsong återkommer till Boserup. Det är folk som rest ner för att kun
na tjäna en extra slant med sig hem. För att lyckas med detta fordras, att man sätter in allt vad man kan mobilisera av ar-betsenergi och att man inte har för stora fordringar på tillvaron under de hektiska arbetsveckor då betarbetet pågår. Förläggningar erbjudes betarbetar-na vid Västrabygården, belägen någon mil norr om Hälsingborg och ägt av sockerfabriksaktie-bolaget. Där odlas sockerbetor i större skala och inte mindre än ett 50-tal norrländska ungdomar har där inkvarterats i vinterbonade mindre baracker, som ger ett sympatiskt intryck, även om utrymmet är något trångt i en del. För maten betalar ungdomarna kr. 3.25 per dag och kosten är förstklassig i ett stort gemensamt hushåll med modern och hygienisk, apparatur i köket och en proper och välhållen matsal. De flesta av ungdomarna tar emellertid sin uppgift på betfälten kanske mera såsom ett tillfälle att få se andra trakter och bli några upplevelser rikare än får att kunna komma Kem med en slant på fickan. De hp.de nog knappast föreställt sig när de reste hemifrån, att de skånska betorna skulle kräva så hårda tag för att föda sin man, som de nu har fått erfara.
SVERIGE
Sven Duvas
— d. v. s. Johan Zacharias Bångs — gamla torp i Litsjönäs i Vilhelminafjällen har nyligen varit skådeplatsen för ett björngravöl, sedan sju jägare från trakten lyckats fälla en sexårig björnhona i Gitsfjället.
Tre systrar stod
brud på samma gång i Alvesta kyrka helt nyligen. Det var systrarna Anna Gerda Victoria Johansson, Svea Margit Sten och Märta Elsie Sten, döttrar till slakteriarbetaren Karl Ivar Sten och hans maka, född Johansson, från Blädinge.
Sveriges första
kvinnliga glasmästare har högtidligen invigts till mästar-värdigheten i Eskilstuna. Mästaren heter fröken Kerstin Carlson och har sedan 16 år arbetat i glasmästarfacket.
En förkyld flicka
hostade upp en pärla häromdagen. Det var en dotter till familjen Klas Fors i Billings-fors, Västergötland, som haft svåra andningbesvär under senaste tid. Dessa lättade helt när pärlan kom upp.
Pelle Molins
efterlämnade målningar torde uppgå till 120 stycken. Häromdagen var det auktion på tre av hans dukar i Näsåker, Ångermanland, bl. a. den berömda “Andjakten”, vilken såldes för 3,400 kr.
78 nationers resenärer
gav till resultat nytt “världsrekord” för trafiken Hälsingborg—Helsingör under gångna året då trafiksiffran uppgick till nära 2 miljoner resande. Nära hälvten av dessa var danskar.
Gynna tidningens annonsörert