No. 16 THE SWEDJ Subscription $3.00 per year. I PRESS NYA SVENSKA PRESSEN Vancouver, B. C, Torsdagen den 24 april 1952. Single copy 7 cents. Vol. XV Glimpses from Sweden More than twenty of Sweden’s leading export in-dustries will participate in the Fifth Toronto Fair, which will open June 2. Many small industrial concern will also be repre-sented. Sweden's commercial representation in North America will be strengthened as part [ of the efforts to increase Swed-, en’s dollar exports. Thus a com-' mercial secretary will be added to the staff of the Swedish Con-sulate general in Montreal. His name is Sven Jonson, formerly with the Husqvama Company. As his assistant, Olov Tern-ström, of the Swedish Export Association, will be attached to the Montreal Consulate, begin-ning on June 1. Since March last year he has been conducting market research in Canada. Two-year Norwegian-Swedish-British expedition now back in Europé. STOCKHOLM After two years in the wastelands of the Antarctic the Norwegian Swed-ish-British expedition has now returned to Europé with a wealth of scientific material, in-cluding a large number of glaci-ological, geological and meteo-rological data. MINNEN FRÄN SVERIGE ti Hundratusen Jämtlands- Rejaktörskifte vid turister per år Hundra tusen turister omi sahögama och Blåhammaren, året — detta är Jämtlands gäs- det är Storliens öppna kalter-ter, svenskar och utlänningar, rang. Vindarnas tempel och Canada-Tidningen Konstantin Fleming efterträds av J. Albin Hägglund, från nedlagda Canada-Posten. Canada- 'Tidningens redaktör Constantin Fleming avgick i slutet av mars och efterträddes som på ett eller annat sätt fasci- Stenen i grönan dal, den svensk-,-----.------ — -—------------ neras av det näst största land- norska rågången, Bunnerstöter- av Albin Hägglund, förre red. skåpet i Sveriges mitt. Turis-[na och långt därborta Sylarna för den nyligen nedlagda Cana-men spelar alltså en stor roll med sina 1,762 meter som Jämt- da-Posten som också utkom i däruppe, och med gott samvete [lands högsta fjäll. Det är karo-| kan man locka dit alltflera, ty I linermonument i varje socken | Jämtland ger verkligen många [med självaktning, det är Skalfina skänker ur sitt ymnighets- hom skriver Per Wange i Svenska Morgonbladet. Ja, vad är egentligen Jämtland? Storsjön och Frösön, det är sant, men det är så ofantligt mycket mer som detta både historiska, vackra och vilda, burg- Winnipeg. Manitoba. Under de sex decennierna Canada-Tidningen verkat bland de svenska invandrarna, särskilt i stugan och Kolåsen, Ströms vat-, tudal, Offerdal och Frostviken västra Canada. har den blivit och andra mera orörda f jällmar-1 något av vad man kalla en in-ker vid sidan av de gängse tu- stitution, vars tradition sträc-ristlederna. |ker sig till begynnelsen av den [svenska invandringen vid 90-ta-Och det är mj'cket mer — Jets början, skrev redaktör Fle-varje Jämtlandsbiten svensk ming i sin avskedsledare den skulle kunna sitta en hel dag 20 mars. Han var med om tid-och räkna upp orter i landska- [ningens grundande för nära 60 na och bördiga landskap ger. w** -ningens grunuanue ror nara ov ränk bara på Ragunda bottnar, pet, som han särskilt fäst sig år sedan, verkade åren 1907 _ där Sverige 1796 genom en na-[vid. T. ex. sjön Ann, där förres-,'1938 inom canadensiska tullver-turkatastrof fick sitt yngsta ten i slutet av förra århundra- kef efterträdde år 1945 vattenfall, Hammarforsen. Tänk det Jämtlandsturismen fick sin Arthur A. Anderson som Cana-på Oviksfjällens mäktiga port;verkliga impuls genom att en- [da-Tidningens redaktör. Red. mot sydöst, på Mattmar och gelsmän inköpte sjön som fiske-[Fleming är nu 79 år gammal. Mörsil, på Bydalen och Björn- sjö och ordnade en jaktstuga. Han besökte Sverige förra året änge. i Eljest förlorar sig turismen i 'På inbjudan av svenska utrikes- ।Eljest förlorar sig turismen i på inbjudan av svenska utrikes-vid detta landskap i sagans dunkel, departementet och Förbereder 12 - 13 milj. kr. genom turismen!6? bok om resan. Canada-Tid-। ningens affarsforeståndare och __ _ Nu sköter man denna gren chefredaktör är Helge V. Pear- la minnen, och länge skulle man med klokhet och framtidssyn, son. Jämt-1 —---------- Man glömmer sig kvar Vålåns trånga pass eller i Vålå- dalens skidparadis, man minns Valbo lappkapell med sina gam- Rottneros herrgård vid Mellan-Fryken, “Ekeby” i Gösta Ber- .kunna sitta och beundra kvälls-|m^ tfn fånga in alla Ungs Saga. [solens granna färglek över den ländska företag, som direkt el- --------------------------------- Vi var fyra flickor som en henne till livet. alPina Anaris-kedjan, ler indirekt står i turismens'en höjdskillnad av 300 meter vinter samlades tvä kvällar i1 Men vi far inte drömma oss "“ddagsyalens slipade västsida tjänst —de 100,000 turisterna | ock me anmanus- Aau,Ba kottar på ten därifrån över Fryken. Sedan [visan och svenska folkets his-1 granar och tallar, r —färsk potatis, toria — “den gamle prosten” som beskuggade kullarnas krön. mil från Torsby vid Fryken, k. ^drifts-[herresäten. Med sin vita pelar-Jvi färden norrut och gjorde ett joner varn tor SJ-stationen i Bjurå i[ fasad, de välklippta raka cypres- uppehåll vid Stöpafors herr-Norrbotten, och journalisten serna och vattenfontänen på- gård, som ligger vid Tossebergs Arthur Karlsson vilken Enbom i minner den litet om Versailles, klätten. Vi följde ar ha utpekat som en av det | Här hade majorskan på Eke- UPP 011 toppen av berget, och gångstigen ryska spionägets ledare i Sve- by styrt och härskat, och här därifrån hade vi den underba SiS iar en?eA0I?l' hade kavaljererna levat sina be- .......................................... 1 .Halmstada stadsfull- kymmerslösa dagar i kavaljers- S f .^digare med- f]ygein. Flygeln står fortfaran- o-et T Jnf +landstin- de kvar, liksom den gamla smed- bar.’ , slutet av 1930-talet var jan dar den onde en julnatt med r.^-^°nnmiCjet 1 d^ kommu-: kavaljererna skrev kontrakt huvudorganet Ny Dag'Om majorshans själ. Här är för i Stockholm dar han for nagon tfsso sagans och romantikens iatfra D-a Pa Ekeby hade de stora i ^■masbar6,heE I a 5^40-talet; festerna hållits — vi erinrar oss edde han iorst en firma som balen då Gösta Berling mitt i spied Sovjetbilder till sven-,tablån råkade kyssa Marianne, ska pressen och samarbetade Sinclair just som ridån gick upp. i socialvård Barnbidragens realvärde kan inte återställas ännu — folkpensioneringen dyrbar. Stockholm den 8 april (ASNE) Åldringsvården och barnbidragen i Sverige har på senare tid dryftats med speciellt intresse både i och utanför riks- förkrigsåret. Motsvarande siffror för försvaret är 20 (18) procent och för undervisning m. m. 10 (17) procent. Åldringarnas antal stiger — knappt fem procent i ålderdomshem. Åldringsvården har en påtaglig dagen. Socialminister Gunnar' sämhällsekonomisk bakgrund, Sträng beklagade nyligen att eftersom åldringarnas andel i em realvärde f. n. den svenska befolkningen sti- sorteras kan återställas. En höjning iger med anledning där årligen. Vi gjorde också en JPed $9 Pro?enb som kompensa-■ och 1930-talens låga tur till Kollbergsudden som uon . 101 iv»imuoavou*«Mv*.mM, v ai öjuhuc swiisk ar nu uver skjuter ut i Kryken och. besökte spegling, alltså fiån nu\aiande 60 Ersättandet av de gamla Fryksändes hembygdsgård enl2®® kronor per- barn och fattighusen med ålderdomshem timmerstockar tur till Kollbergsudden. tion av 1920-nativitet. levnadskostnadernas jVar sjunde svensk är nu över raste utsikt över dalgången. Vi skymtade bl. a. Lysviks kyrka, Björkefors herrgård, omtalad isom Fors i ‘‘Gösta Berling Saga” där den elake patron Sin- bondgård från 1700-talet med ihärore, rökstuga, finsk bastu m. m. Trakten är känd för sin nä-Iverslöjd, och vi passade på att i köpa väskor och annat av björknäver. På Kollbergsudden fick frykdalspoeten Oskar Stjerne uppslaget till dikten ‘‘Det var år, skulle öka statsutgifterna har varit de främsta reformerna med 158 miljonei- kronor nästa j inom åldringsvården. Författa-år och detta anses för mycket, (ren Ivar Lo-Johansson och an-framhöll han. Indextilläggen på dra har emellertid de senaste tram bodde, Sundsberget och Kolnäsudden- med fritidsområ, de samt Askerudsberget, känt sane-" ’ för sina gravar från bronsål-i ‘ . ... . ..„ dern. Men vidare gick färden'.. 8a ^og V1 båten tillbaka till och på kvällen kom vi fram till 8u,nne for, at tld Marbacka Torsby vid Frykens norra ändej8^ L^erl°fs Jädernegård .. Sinclair just som ridan gick upp.| Det var själva midsommaraf-i^ e™' -öt ^rvk^cbilen nat med ryska ambassaden. Senare Alla gästerna trodde att det hör- ton, och vi hörde på långt håll o Lt lDe blev Kailsson forsaljare for det de hh pjäsen, ända tills den ela- fiol- och dragspelsmusiken från Kommunistiskai bokförlagetAr- |ke Sintram röjde dem .Stackars dansbanorna. Mitt på torget betarkultur, forst i sydvästra Marianne — ensam blev hon £ick dansen kring majstången Sveiige och senare i Norrbotten, lämnad kvar av sin stränge fa-för fullt. Flickorna skrattade,; Under en av sina resor i Norr- der) majoren på Berga, och hon han ett pri-,Sprang den halvmilslånga vägen vat flygplan, flog over damm j tunna balskor genom höga snö- ■ anlaggningarna i Suorva, som drivor till sitt hem. Där slog hon har förbindelse med en del sven- sjna små händer blodiga mot - folkpensionerna, som utgör den åren kritiserat ålderdomshemviktigaste formen för åldrings-[men, främst därför att vårdvården, beräknas för nästa budgetår till betydligt över 200 miljoner kronor. Därigenom stiger 'statens kostnader för folkpen- sioneringen till cirka en miljard kronor, utan att folkpensionä ■ rema trots detta får del av se- blev Karlsson försäljare för det1 naste årens standardhöjning. geh ^h barnbidragen är de två stör-nom sina sagor och dikter, och . nOsterna i socialvården som där dog hon 1940. Mårbacka är !ta„pos 1; personalen är för fåtalig och friska och psykiskt sjuka åldringar ibland sammaförs. År 1950 vistades 32,000 personer i ålderdomshemmen. Det motsvarar inte mindre än 5 procent av svenska åldringar över 70 år, men problemet anses vara folkpensionerna viktigt. Socialministern Sträng medgav för en tid sedan i riks dagön att flertalet av de 1,400 åtminstone sommartid öonet nun?era far 27 procent av stats-; hldredomshemmen är omoder-' utgifterna mot 23 procent sista Pa. Nybyggnad och modernisering pågår dock. Man inriktar sig alltmer på att söka låta ål- kjolarna svängde, pojkarna hoj- tade och rockskörten slängde i|j-r ^lma Lagerlöf sjal v bodde explosionsolvcka iössehäradsnolska inmbo ncb dar‘ ^v6^6 att hennes ande ^P.^m^oDcaa jossenaiaaspoisKa, namoo ocn,,-, ipvde kvar i rnmmpn । har mtraffat i Kalla, oland, schottisch. Vi måste förstås v- ie , * ar.. xrTmeDLVid en storstädning hittade en dansa vi med Ta det var pH V1 8J°rde också ett besok på';10 en ^orsiaanmg mnaae en ' ♦ ’ < v ‘ ‘ , hennes grav nå ö Ämterviks husmor en flaska med ett kor- muntert hv, men så ar också i , ?d *'j AnyeÄV * niet innehåll Hon hä'llde det i värmlänningarna muntra snin kyrkogård, och på den fortsat- nigi innenaii non nanae aet i \aimiannmgama munua, spju- , , dessa spisen varvid en häftig explo- veraktiga och uppsluppna. ta taiaen tog vi med oss aessa h fiaskan ... ord, nerskrivna av henne: “Måibl?.n ,uPP.sl,°? 0611 nasKan , ... - i ----------- — Varma och andfådda lamna-idpt dpn, val _nTT1 8,4. dpri sprängdes i bitar. Det visade med 30 miljoner kronor till i ga fann Gösta Berling henne de vi dansen, natten var ljus unffa siön och de blåf berven ’ ’sig senar6 att innehållet i flas- runt tal 100 miljoner. Antalet;liggande medvetslös och halvt och sval, och vi tog vägen genom ld gd SJon ^n ae aa oergen. — Anställda utgjorde i genomsnitt .förfrusen, och förde henne till- skogen och följde stigen uppåt g>735. Ibaka till Ekeby och räddadeiVarberget. Just som vi kom upp ska kraftverk. Sandvikens Jernverk porten och bad om tillgift, men ingen vågade öppna dörren och trotsa den vrede majoren. I én ökade under 1951 sin export j snödriva mellan Ekeby och Ber-I ed 30 milionp.r krnnnr till i era fann Gnsta Rpilincr homw' Anna Liljenwall Port Chester, N. Y. kan varit krut. Kvinnan ådrog sig en del skador av glassplittret. dringarna stanna kvar i sin hemmiljö. Kommunerna har sammanlagt 3,000 s. k. hemvårdarinnor, som främst rycker n när mödrar med barn blir sjuka och i andra katastrof fall. Sedan 1950 har tillkommit s. k. hemsamariter, vanligen husmödrar som några timmar om dagen hjälpa åldringar med praktiska uppgifter i deras hem.