No. 6 NYA SVENSKA PRESSEN THE SWfflH PRESS Subscription $3.00 per year. Vancouver, B. C,Torsdagen den 12 februari 1953 Single copy 7 cents. Flyget lockar alltjämt svensk ungdom (Ur Stockholms-Tidningen) Det amerikanska flygvapnet brottas med stora svårigheter att få folk, som vill utbildas till flygare, och man har tvingats att gå med på en standardsänkning för att kunna fylla luckorna. Hur är förhållandet i Sverige? Vi har låtit frågan gå vidare till presschefen vid flygvapnet, major Eric Carleson. — Lyckligtvis har vi i Sverige inte något liknande problem. Tvärtom får vi årligen mottaga långt flera anmälningar än vi kan acceptera. Detta gör det möjligt för oss att vidta stränga gallringar och de som klarar våra högt ställda krav och fordringar, motsvarar ungefär flygvapnets rekryteringsbehov, förklarar major Carleson. — Däremot har rekryteringen vid flygvapnet genomgått en demokratisering, och som as-piranter till fältflygare accepteras även sökande med vanlig folkskola. Dessa sökande få dock i genomgå en tio månader lång teoretisk grundutbildning innan de börjar flygträningen. Sökande med real- eller studentexamen sätter i gång med flygträ-ningen genast efter inryckningen. På amerikanskt håll har man genom ingående undersökningar försökt finna svaret till den nuvarande dåliga rekryteringen, vilken anses allvarligt äventyra] flygets försvarsprogram. En psykologisk undersökning av de främsta flygarna visar, att deras flygning tillfredställer ett mycket djupt behov. Många av de bästa flygarna i andra världskriget var innan de PILOT I REAPLAN Av ÄKE ANDERSSON I FRIHET, organ för Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, av 7 — 21 november 1952, infördes en artikel med rubrik “Pilot i Reaplan”, illustrerad med ett flertal bilder — reportage: Äke Andersson. Som artikeln har allmänt intresse och vidare eftersom den unge flygaren, som speciellt blivit réportageobjekt, är född i Vancouver och känd här, har vi begärt och erhållit tillstånd att införa artikeln i Svenska Pressen. — Red. Bill Lindfors, fältflygare av 3:e graden, har tagit på sin utrustning, färdig till uppstigning. om året plus fri mat och bostad. Tredje året bortfaller naturaförmånerna och lönen blir 900 kronor i månaden. Billig bostad kan hyras på flottiljerna . maten erhålles till själv- inkallades till militärtjänst kon-; kostnadspris. Denna lön bibe-toriater eHer butiksbiträden, hålles tills de sex åren är till De längtade till något mera in- anda De anställda åtnjuter ock-tressant och spännande, men 20 dagars årlig semester, framför allt ville de visa sig som' karlar. De hälsade därför med glädje tillfället att få bli flygare. Största sensationen var — tystnaden! En kille på 19 år flyger ett reaplan, en Vampire J 28, som kilar upp i hastigheter på 800 — 850 kilometer i timmen, och noterar som största sensation, att det var så tyst i planet! Svaret är förbluffande. Mani skulle väl väntat sej någonting om, att det var lätt eller tungt att manövrera planet, en hissnande känsla vid den höga farten eller något liknande. Nej, tystnaden var sensationen inte bara för Bill Lindfors, vårt re- Av Pehr Gustaf Ähsberger Sjömannen Sjökapten Ähsberger befälhavare på motorfartyget Lima av Stockholm, berättar här om den ringa kylförmågan hos Norra Ishavets sjökort under ekvatorsolen och hur elva av världens största fartyg och 47,000 man ilade till 27 svenska sjömäns undsättning. Kapten Ähsberger är nu befälhavare på M/S LIONS GATE. Motorfartyget Lima stävade upp genom Sydatlanten den 12 september 1942 på väg från Bombay till Sierra Leone. Allt var mörkt. Fartyget gled en skugga genom vattnet. som Lan- ternreglementet såväl som andra reglementen, både lagliga och mänskliga, voro åsidosatta. 11 lastrummet låg en dyrbar — ' för England avsedd — last. Två-portageobjekt, utan även för; ^usen ton te, inlagt i staniolpap-alla hans kamrater i de två divi- ■ 1 sin^ lador, ettusen ton to- sioner fältflygare som dagen! bak hundratals dyrbara indiska före Frihets besök hade gjort i mattor, packade och insydda 1 sin första uppstigning med reaplan. Men svaret avslöjar dock en sak: bakom denna uppstigning ligger en intensiv träning och i förberedelse. Vi ska titta på vad I Bill fått genomgå ... Hans flygarintresse är inte så gammalt: för några år sedan fick han följa med en kamrat, somi hade ett civilflygcertifikat, upp på en tur, och då var det klippt. ‘‘Jag fick smak på det, och en annons i tidningen fick säckvävesskydd och dessutom en bottenlast av manganmalm. Vid tiotiden på kvällen satt jag som vanligt i min hytt och pratade med mina närmaste män, maskinchefen och överstyrman. Dels var det för att fördriva tiden, dels ordnade vi med morgondagens kurser. Och så rörde sig naturligtvis samtalet om den ständigt återkommande tankegången: “Skall vi liksoml under de tre gångna åren klara oss denna resa också?” Vi behövde inte vänta längt mej så att söka anställning som fältflygarelev.” Bill på vår undran. Plöts- öcnliigt kom en genomträngande skärselden av * testningar läkarundersökningar (ungefär '50 procent av de sökande faller — Om en fältflygare tar avsked efter sex år, erhåller han - Denna anda finna inte längre “‘'SX . _ . *____i,1 nor. Stannar han i 12 är, bin kvar i Amerika. Flyget har mte । avskedspremien 25,000 kronor, längre samma magiska lockelse får uttas antingen i en sum-på sinnena. Kanske beror detta på en högre mognadsgrad, heter ™ föi d avT b PP det. Man rynkar på näsan åt •en 10 J a ä ’ äventyret och föredrar att göra karriär inom mindre glorifierade yrken. I det fallet är förhållandena] i Sverige litet annorlunda. Även| här har mycket av den forna glorifieringen av flyget försvunnit, men samtidigt har begreppet flygutbildning gjorts vidlyftigare. — En sökande som accepteras av flygvapnet, säger major Carleson, utbildas inte bara till flygare — han ges också tillfälle till kostnadsfri civilutbildning efter eget skön. Detta betyder att man samtidigt med anställningen vid flygvapnet skaffar sig en civil framtid, man annars kanske inte haft möjlighet till. INGEN RÄDSLA FÖR ATT FLYGA Den rädsla för att flyga, som På senare åren framkommit i; USA finner man inte heller bland den svenska ungdomen. Men så är man också inom det svenska flygvapnet speciellt angelägen om att göra den krävande utbildningen så riskfri som möjligt. Därför fordrar man bara inte att människomaterialet skall vara det bästa, ingen av- kall får heller göras på den fly-1 gande materielen eller undervisningens kvalitet. — Den enda allvarliga konkurrensen vi haft på senare år, framhåller major Carleson, har kommit ifrån det civila livet. Bra anställningar med höga löner har onekligen utgjort en stark lockelse på mer än en skolyngling, som annars haft en dragning åt flyget. — Detta förhållande är emellertid nu korrigerat, sedan ersättningen för våra flygare höjts. De första två åren, då uttagna fältflygare får genomgå den grundläggande utbildningen på Ljungbyhed och sedan grundläggande flygslagsutbild-ning på förbanden, utbetalas en kontantlön på 4,800 kronor OFFICERSUTBILDNING EFTER TVÄ ÅR — Vad beträffar utbildningen vid sidan om flygträningen, fortsätter major Carleson, så har de bästa fältflygarna efter två år möjlighet att utbildas till officerare. Vid försvarets läroverk avlägger man vid slutet av tredje året realen, och efter 4:e aret är man mogen för studentexamen. Studierna skötes samtidigt med den första flygslagsutbildningen. Femte året inskrivs fältflygaren på krigshögskolan som kadettelev, och han kan då lämna flygvapnet efter 6 års tjänstgöring som officer. — Den som väljer civilanställ-ningsutbildningen, börjar denna efter tre års tjänst. Yrkesvalet är fritt och när man slutar flygtjänstgöringen står man beredd att börja den civilanställning man önskar göra till sin karriär. KARRIÄRMÖJLIGHETERNA FRÄMST När frågan om anställning i flygvapnet kommer upp till diskussion bland den svenska ung- igenom), och fick börja med en 10 månaders kurs av allmänbildande karaktär, dock med tonvikt på tekniska ämnen. Sedan följde 10 månader grundläggande flygutbildning vid Krigsflygskolan på Ljungby hed. Efter en 14 — 15 timmars flygning med dubbelkommando kommer den första egna flygningen. “Det är ganska lätt att flyga ett skolflygplan, det går som det ska även om man skulle glömma en del...” Det är inte bara fråga om att lära sej flyga, programmet är späckat med andra ämnen: luftnavigation, motorlära, meteorologi ... Med 186 timmar i luften hamnade Bill vid F8 på Barkarby utanför Stockholm, tillfälligt förlagd vid Fl i Västerås. Tredje etappen i det drygt sexåriga kontraktet började, den grundläggande flygslagsutbildningen, för Bills del som rea jaktflygare. Och där var alltså den första dov detonation. Hela fartyget lyftes upp och sedan kände vi hur det sjönk under våra fötter. Ljuset släcktes. Vi tre tillsammans med allt annat i hytten gjorde en färd mot taket. När vi kommit på fötter igen, gällde det att se efter hur mycket som återstod av vårt fartyg och dess besättning. Under de gångna tre åren hade jag sett och hört så många torpederingar, att jag genast förstod att vårt fartyg var dömt till undergång. I styrbords sida gapade ett stort hål, och på några sekunder fylldes maskinrummet av det inströmmande vattnet. De två vakthavande i maskin hade ingen chans att Vol. XVI j Glimpses from Sweden klara sig. Lika illa gick det för utkiken på bryggan. Tillsammans med hela kommandobryggan slungades han i en vid båge ut i havet. Av våra fyra livbåtar var endast en oskadad. De övriga voro antingen borta eller lågo i spillror. Den återstående livbåten måste således rymma oss allesamman — 27 överlevande. Någon utpurrning av besättningen behövdes inte. Männen kommo springande i de kläder de haft på sig, när de kastades ut ur sina kojer. Det var på ett hår när att vi inte fått vår kock med oss. Hans dörr var fastklämd och han var fången i en fälla. Sedan vi hört hans nödrop lyckades vi rädda honom genom att hala honom ut genom ventilen. Kocken var så mycket fylligare än ventilen, att huden på kockens axlar och höfter skrapades bort vid uthalningen. Vi räknade över de närvarande och därefter firades livbåten. Det gick hög sjö, men den utflytande oljan från bottentanken dämpade den något. Sedan vi förvissat oss om att ingen återvändo fanns, satte vi av från fartyget, vilket då, tio minuter efter torpederingen, låg med däcket under vattnet. Tunneling and Justice in illustrated Swedish annual STOCKHOLM — Profusely illustrated and containing a wealth of information on Sweden, INDUSTRIA INTERNATIONAL, the annual English-language edition of Sweden’s leading industrial magazine, has just been puiblished. Among the many interesting articles we note “Operation Granite”, a story of the deve-lopment of cemented tungsten-carbide drills and modem rock-drilling technique, including the revolutionary Swedish Tunnel-ling Method which has helped spark a worldwide boom in un-derground construction. “Re-discovery of the Individual” deals with the labour-manage-ment relations with special re-ference to personal administra- tion, industrial psychology educational problems. The chanization of lumbering work on improvement on forestsi, are presented in and me-and the text and pictures, while “Sweating Oil” describes the interesting method, evolved by Dr. Fredrik Lj ungström, from shale mining. There are in Sweden, every other of extracting oil deposits without Slutligen reste sig förskeppet 3,000,000 or nearly bicycles one for inhabitant, says the author of “A Nation on Two Wheels”, who gives an overall survey of this populär means of transportation in Swedish daily life. There are also artides on “Show Business” in Sweden and on art-promoting organiza-tions, while, finally, an American jurist in “Justice across the Border” describes the efforts at the unifying of legislation in högt över vattnet, som om det | the five Northern countries. ville ge oss en sista stridslysten hälsning. Det sugande ljudet, när Lima drogs ner, lät som Farväl! Efter tjugo minuter hade de sista virvlarna från Lima utplånats och de rullande vågorna återtogo sin eviga gång. Här var inte den lämpliga platsen för några sentimentala betraktelser, men jag kunde inte hålla tillbaka en saknadens tanke efter det enda hem, som varit vårt utanför “spärren” och hemlandet i nära tre års tid. (Forts, på sid. 6) Sverige köper tunga stridsvagnar i England. Stockholm den 4 febr. ASNE Sverige skall köpa ett tiotal tunga stridsvagnar av typen “Centurion’’ i England. För- uppstigningen avklarad. Ett elddop? “Nej, man kände sej kan-. ske lite nervös före, men det । svarsminister Torsten Nilsson gick över bara man kom ned i'begärde nyligen 100 miljoner planet. Då visste jag precis vad1, jag hade att göra, vi har ju förberett oss.” Vi har i Sverige än så länge bara ensitsiga reaplan, redan första gången är alltså flygaren kronor i extra försvarsanslag detta budgetår för ändamålet. Förvärvet innebär en påtaglig förstärkning av det svenska pansarvapnet, vars senaste ------„—„------------- 1 stridsvagnsmodell är från 1942. lämnad åt sig själv. Nej, inte ^ed sina 49 tons vikt är Centu-' domen, så är det också just möjligheterna att skapa sig en god karriär, som intressera^ mest. Att flyga skulle vara ett farligt yrke är däremot en fråga, som numera sällan ventileras. Här förefaller alltså att råda en helt annan mentalitet än bland amerikanerna. Gallringen bland de sökande är dock synnerligen sträng. Redan vid den obligatoriska läkarundersökningen är det många som faller bort, och sedan kassi» ras åtskilliga fler efter de första veckornas flygning. Den tredje och sista gallringen någon månad senare skiljer de sista agnarna från vetet, och det är denna grädda från den svenska ungdomseliten som tillföres den svenska flygvapenkåren. G. K. | rion mer än dubbelt så tung (Forts, på sid. 6) Mekanikern Roland Bengtsson ger signaler åt Bill, när han efter flygningen rullar in mot depån. Vid vingroten ligger gluggar, där luft till motorn sugs in. som den största svenska stridsvagnen på 22 ton, och den uppges vara speciellt lämplig för slättområdena i Skåne och Sydsverige. De nya stridsvagnarna väntas i första hand att bli stationerade vid pansarregementet i Hässleholm. “Centurion” anses höra till världens förnämsta stridsvagnar för närvarande. Den har visat sig värdefull i Koreakriget, och den skall också användas inom Atlantpaktförsvarets ram. USA beställde förra året 500 exemplar för 90 millioner dollar i England för leverans till Holland och Danmark. Ett par hundra av dem uppges vara reserverade för Danmark. “På denna sektor blir det alltså fråga om en samordning på båda sidor om ' öresund”, kommenterar Dagens | Nyheter. När man på västmakt-| sidan i ett upprustningsskede ■ godkänt leveranserna till det | i neutrala Sverige bar säkerligen detta förhållande tillmätts en viss betydelse.” Centurion är beväpnad med en 84 millimeters kanon och en kulspruta, Den har fyra mans besättning. Stridsvagnen är 8 meter lång, 3.5 meter bred och 3 meter hög. Dess sneda ytor minskar sårbarheten vid be-skjutning. Centurion har en Rolls Royce-motor på 640 hästkrafter, som ger den en maximi-fart av 35 kilometer i timmen. Svensk katastrofhjälp till Holland Svenskt fartyg med 22 man till botten. Stockholm den 6 febr. ASNE Stora hjälpaktioner för att lindra nöden i Holland startades omedelbart i Sverige liksom andra länder efter de katastrofala översvämningarna vid månadsskiftet. Flera svenska fartyg råkade i sjönöd under de orkan-artade stormarna över Nordsjön. Stockholmsångaren Aspö på över 1,300 ton och med 22 man ombord förolyckades väster oml Jylland. Vrakspillror från ‘Aspö” har påträffats av ett annat svenskt fartyg, och hela besättningen tycks ha omkommit. Svenska Röda korset skickade genast sitt beredskapslager av filtar, underkläder och babyutstyrslar till Holland och har börjat köpa upp ytterkläder for snabbtransport. Hjälperbju-dande har också lämnats England och Belgien En landsomfattande Röda kors-insamling med hjälp av bl. a. alla skolor gav snabbt miljonvärden. Föreningen Rädda Barnen skickar fem ton kläder jämte torrmjölk och spädbarnsmat. Försvaret sände 25,000 filtar, gummibåtar och ett flygplan. Konfektionsfabriken Junex i Huskvarna har | startat en insamling av kläder, som sänds med bussar direkt till Holland. Svenska Amerika Linjen ställde snabbt 50,000 kronor till förfogande för hjälparbetet i den holländska staden Vlis-singen, där rederiets blivande flaggskepp “Kungsholm” är under byggnad. Röda korset i Danmark och Norge samverkar med svenska Röda korset för katastrofhjälpen. Den 3 februari skickade norska Röda korset ett ton filtar till Holland med SAS-flyg.